ARJEPLOGSFJÄLLEN

"Jag vaknar tidigt av att vinden sliter och rycker i tältduken..."

Precis när jag håller på att plocka ihop fotbollarna efter min dotters träning en varm junikväll, så kommer Stefan fram och frågar om vi inte ska åka upp någa dygn till Arjeplogsfjällen och fiska öring. Flugfiskaren i mig säger direkt ja men sommarens fiskeresor är egentligen redan planerade och klara, och framförallt godkända av regeringen där hemma. Det är det där sista som ställer till det, hur ska jag få Petra att gå med på ännu en resa då jag dyrt och heligt lovat att det bara blir en resa i år. Strategin läggs upp i bilen på väg hem från träningen och efter lite diskuterande så är det klart (man är väl herre i sitt eget hus....)
Jag har fiskat i ganska många vatten i Arjeplogsfjällen men jokken som Stefan föreslår har jag bara hört talas om. Själv har han fiskat och vandrat där flera gånger sedan början av 90-talet och alltid haft bra fiske efter stor öring, och för mig som alltid åker till nya vatten känns det ganska skönt att åka till ett vatten som man vet att någon annan har varit vid tidigare. Ska vi flyga eller gå? Det är nästa fråga. Det blir helikopter och även Stefan som är en van vandrare är inte svår att övertala. Så står vi äntligen där och lastar i helikoptern som ska ta oss ut i fjällvärlden. Resan tar knappa 15 minuter men sparar oss ändå flera timmar vandring med tung packning, och ger oss också möjligheten att "lyxa" till med god mat och dricka. När vi flyger in över dalen där jokken rinner fram förstår man varför Stefan pratar så gott om denna plats. Tre stora sel med två riktigt "heta" nackar uppenbarar sig nedanför oss.
Piloten manövrerar helikoptern med kuslig precision rakt ner på den plats vi bett om, och vi lastar snabbt ut vårt bagage. När ljudet av rotorbladen som skär genom luften försvinner och helikoptern bara är en liten prick på himlen så infinner sig den där härligt lugna känslan av fiskesug. Vi börjar med att slå läger och nu märker man hur mycket det blåser, vi får hålla i tältduken ordentligt och använda stormlinorna. Ute på selen så går det vita gäss och skummet yr i vindbyarna. Temperaturen ligger säkert bara på en 7-8 grader och långkalsongerna åker snabbt på. Vi ska ju dock vara här i fyra dygn så en dag får det väl blåsa, alla vet vi ju hur snabbt vädret ändras i fjällen. Det blåser halv storm när vi börjar att fiska. Klass-4 spöet är bara att glömma, jag har nog med problem att lägga ut kasten med mitt klass-6 spö. Vi fiskar tappert i ca två timmar innan vi bestämmer oss för att fixa middag, stekt potatis och en köttbit tilsammans med en väl kyld öl. Efter kaffet och wiskeyn så börjar vi bli sugna på mer fiske men vinden har nu ökat ännu mer och vi blir sittandes vid elden resten av kvällen. När vi efter några glas maltdryck kryper ner i sovsäckarna någon gång efter midnatt så hoppas vi alla tre på bättre väder under morgondagen.
Jag vaknar tidigt av att vinden sliter och rycker i tältduken, det blåsiga vädret verkar hålla i sig idag också. Vi äter en snabb frukost och börjar sedan att fiska trots det dåliga vädret. Strömmarna och selen är som gjorda för att det ska stå stor öring och vänta på våra flugor, men kylan och blåsten håller fiske nere vid botten. Jag och Nicke gör en tur nedströms dom stora selen och fär en del mindre öring i den mer strömmande delen av jokken. Dag tre så blåser det lika mycket fortfarande så vi bestämmer oss för att göra en längre vandring uppströms jokken, fisket är lite bättre här uppe och en hel del minde öring landas men fortfarande saknas dom stora. Under natten till hemresedagen så minskar vinden helt plötsligt och när vi vaknar och kliver ur tälten på morgonen så fullkomligt kokar den spegelblanka ytan av vak. Det är helt vindstilla och säkert 7-8 grader varmare nu. Vi ser flera kilosöringar som står ute i strömmen och äter av det som kommer flytande på ytan. Vattnet här är otroligt klart och man ser tydligt när flugan flyter över fiskarna som står i stömmen. Jag hinner med att landa en kilosöring och flera mindre innan vi måste börja riva lägret.

Med dessa förutsättningar så är denna jokk ett flugfiskeparadis, och det får mig att börja fundera...när åker vi igen Stefan?